emmylaursen!

Två månader senare

Hej på er igen! Det var ett tag sedan nu, rättare sagt två månader sen. Ska jag vara ärlig har det varit väldigt skönt att inte blogga på ett tag, jag spenderar knappt någon tid vid datorn och fokuserar mer på annat. Men, precis som många gånger förr saknar jag möjligheten att kunna dela med mig och skriva av mig. Speciellt de dagarna då det har varit lite tufft. 

Vad har egentligen hänt dessa två månader då? Jag har börjat läst till undersköterska med inriktning äldrevård bland annat. Jag trivs oerhört bra på mitt jobb och överlag trivs jag bra inom vården. Just nu lockar inte ett kontorsjobb under lysrör. Hemtjänsten trivs jag väldigt bra inom och börjar känna mig mer och mer säker, så att utbilda mig till undersköterska var ett ganska naturligt val. Det ska bli intressant att få lära mig mer, framförallt om medicin och psykiatri som jag tycker är oerhört intressant. Jag studerar på heltid samtidigt som jag jobbar 60%, vilket räcker till gott och väl. När jag är färdig med min utbildning kanske jag pluggar vidare till sjuksköterska med någon inriktning. Vi får se vad framtiden har planerat.

På hästfronten rullar det på. Geof var lite jobbig december-januari och oerhört okoncentrerad. Han var överallt och ingenstans på träningar, hade knappt någon kontroll eller kommunikation med honom men nu har han kommit ur sin lilla fas. Han har även börjar lagt på sig så han börjar bli väldigt fin i kroppen, vilket är en oerhört stor lättnad med tanke på hur mycket han gick ner under sommaren/hösten efter att han hade mycket mask i magen. Han har varit ute på en pay n jump (innan smittan bröt ut) där vi startade två rundor på 110 cm, en felfri och en med ett ner. Stokes sköter sig som den gentleman har är. Han och hans kära hagkompis Pelle busar hela dagarna och håller igång varandra. Mina ponnyår är över och jag får inte längre tävla ponny. Som tur har en tjej börjat rida Stokes några gånger i veckan, så går allt som det ska kanske vi får åka ut på någon tävling i framtiden. 

I år har jag ett stort mål: kvala till Falsterbo med Geof. Jag vet att det är ett mål som är väldigt högt satt, men bara att kvala kan vara en liten morot. Nu när smittan dessutom har brutit ut så kommer jag inte åka på några tävlingar tills den är över, det är inte värt att riskera något. Ett annat mål för året är att debutera 130 med Geof, vilket jag tycker är helt klart nåbart. Jag känner att under vintern har jag tappar lite "tävlingskänsla" och känslan att rida mot högre hinder. Men, med lite träning så kommer nog den tillbaka. Geof blir 8 i år och det är ändå helt otroligt hur långt vi har kommit. Jag fick en väldigt klok kommentar av en bekant på Instagram: "Man väljer om glaset är halvfullt eller halvtomt". Detta efter jag lagt ut två filmer samt en längre text efter en hoppträning jag var mindre nöjd över. Mitt i allt detta med mål, prestationer och planering måste man ge sig själv chansen och utrymme att bara njuta. Jag får spendera mina dagar med två fantastiska hästar och det är lätt att glömma bort hur lyckligt lottad man är. 

För övrigt så har jag lite roliga saker inplanerade framöver. Bland annat åker jag och Emil till New York i slutet av mars och i början av april åker jag och Clara till Göteborg för att gå på Gothenburg Horse Show. Tror detta året kommer bli spännande och innehålla mycket roligt (får vi hoppas). 

Tills det att jag redigerat ihop någon ny film från vinterns träningar eller så, får ni gärna kika på vår 120 debut. Så stolt över den.

Jag försöker förstå

Väldigt ofta hamnar jag i situationer där jag verkligen försöker förstå Geof, varför han reagerar som han gör eller varför han har det humöret han har just den dagen. Nu på senaste tiden har jag sett en ny sida av Geof och idag lyckades jag knäcka koden en liten bit till. När det inte är tävlingssäsong får Geof lite mer energi över och blir mer explosiv än vad han "brukar" vara. Idag hade vi lite hoppning på schemat och förra veckan bara sprang han genom träningen. Det såg bättre ut på filmerna än det kändes. Sprången känns så explosiva och som att han tar i för kung och fosterland. Tyvärr hade jag ingen som kunde filma idag, men känslan finns där. 

Nu över vintern jobbar jag mycket med att utöka registret i galoppen, att kunna länga och korta utan att han blir stel. Jag märker skillnad på honom om man jämför med i början av året, så vi har kommit en bra bit. Något som jag behöver lägga ännu med fokus på är traven. Inte det roligaste varken jag eller Geof vet, men det är nödvändigt så mycket travhoppning och arbete med bommar blir det. Man ska nästan börja med det han tycker är svårast precis innan han blir trött, för då är han avslappnad och fokuserad. 

Ett vanligt pass i ridhuset brukar se ut såhär nu:
Värmer upp i skritt i 5-10 minuter (beroende på hur han känns)- fokuserar på att flytta han för skänkeln, böja, ställa och få han avslappnad. 
Går sedan över till trav när det känns bra och fortsätter på det jag gjorde i skritt. Rider gärna på ganska långa tyglar och får han att trava på med tryck.
När det känns bra blir det galopp. I "uppvärmingsfasen" gör jag mycket galoppfattningar, på både rakt och böjt spår. Fortfarande på lite längre tyglar för att känna att han verkligen slappnar av.
Bryter av och går tillbaka till trav, börjar korta tyglarna och jobba ihop honom. Han spänner sig oftast i början, så han måste komma ner i varv innan arbetet kan fortsätta.
Här försöker jag jobba med att hålla han rak och fortsätta jobba med att flytta han för skänkeln men i betydligt mindre sekvenser eftersom han tycker det är jobbigt. Känner jag att han inte orkar med kan man galoppera något varv, eftersom han har lättare för galopp än trav.
Arbetet i galoppen består mycket av tempoväxlingar och rakställning. Favoritövning är att rida cerpentiner och hålla han rakställd, främst för att ha koll på hans bakdel som lätt flyter ut.
Avslutar varje pass med att länga ut tyglarna fullt och låta han galoppera på längs fyrkantspåret. Har man gjort ett bra pass sänker han huvudet, kommer upp med ryggen och bara flyter på.

Varannan dag brukar jag rida ut (i den mån det går). Viktigt att han får se något mer än bara fyra väggar. Sen är det så bra att rida ut och hästarna får tänka efter vart de sätter hovarna, gå i upp- och nerförsbacke. Kan komma ett glädjeskutt eller två då också ;) Nu när snön lagt sig går det även att galoppera!

Kram på er,

Understimulerad

Dagarna knatar på och det märks på Geof att det inte är tävlingssäsong nu. Han blir alltid lite stark och har lite för mycket energi över då. Jag red i 50 minuter idag och trodde jag skulle ha en något tröttare häst, men icke. Han blev bara svettig.. Han gick dressyr i måndags och man märker verkligen att han får ut alldeles för lite energi om dagarna, för så länge man styrker honom medhårs går allting jättebra. Så fort man däremot kräver lite mer så blir han antigen stark eller spänner sig. Bara han blir av med all överskottsenergi och kommer till riktigt arbete igen så kommer det bli riktigt bra. Jag vet ju hur han var och kan vara.

Stokes jobbar på som vanligt och Ronja hjälper mig att rida honom. Det är så roligt att se att de två kommer så bra överens! Stokes visar verkligen att han är en riktig gentleman och visar (oftast) upp sin bästa sida.

Utöver allt som händer med hästarna så jobbar jag på som vanligt och på söndag är det julmarknad vid gruvan i Falun. Lite roligt är att den kransen som hänger på vår ytterdörr nu har då hängt där i ett år.. Med andra ord- det är dags för en ny.. ;) Jag beställde även hem ett nytt träns till Geof på black friday som jag hämtade ut här i dagarna. Det är ett remontträns från Dy'on som är sååå fint!! 

 

Identitetskris light

Hej på er! Det var ett tag sedan nu, minst sagt. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men tankarna har varit på lite andra ställen så att prioritera datorn har inte hänt. Det har väl hänt en hel del på den dryga månaden som jag har varit "borta". Viktigast av allt är att Geofs ben (det som var så svullet) blev snabbt mycket bättre och han är nu i full träning. Det hade blivit en sårskorpa som drog åt huden i kring, vilket gjorde att de blev en svullnad och att han hade ont vid belastning. Så tacksam återigen för Rättviks veterinärklinik som tog emot oss med kort varsel och med världens bästa personal samt service. Har alltid åkt dit och kommer fortsätta med det. Veterinärerna är en viktig del till framgång.

Utöver det så jobbar jag för fullt nu och går på schema fram tills jul. Det blir nog förmodligen förlängt till februari, sen får vi se lite vad som händer. Tävlingsåret 2019 kommer vara väldigt intensivt redan från start, men med bra planering löser sig allt har jag lärt mig. Stokes tränas som vanligt och han är pigg och glad precis som han alltid varit. Nu har jag hjälp av en annan tjej som rider Stokes någon dag i veckan, samt ska börja träna med han. Roligt att se att han kan lära och ge självförtroende till andra, precis som han gav mig.

Men, anledningen till min lilla paus härifrån är väl för att jag har haft en liten identitetskris om man ska uttrycka sig så. Tankarna om vad jag vill göra i framtiden och vad jag skulle vilja jobba med har tagit över och ibland svänger det från dag till dag. Har väl varit ganska kluven inombords om hur jag ska göra, men nu har jag bestämt mig. Sen har jag haft en liten dip i självförtroendet när det gäller hoppningen, tycker inte alls jag rider som vanligt eller med samma känsla. Vi har tränat på längre höjder nu på slutet så jag tycker jag börjar hitta tillbaka, men det kan ju inte gå perfekt hela tiden. 

Hästarna mår bra, jag mår bra, det är snart jul = lite ledigt och umgås med vänner och familj. Bara massa bra att se fram mot  

Här har allt stått still

Hej på er! Efter lite om och men så loggade jag in här och provade att ladda upp lite bilder- vilket äntligen fungerade. Det blev så tråkigt att skriva om sina dagar när man inte kunde visa i bild också, så då tappade man motivationen helt. Hur som helst så har det hänt en hel del under den tiden som jag inte har skrivit här. Geof kom in med ett bakben som var lika tjockt som en trädstam, vilket nu har blivit bra igen (förra veckan) och vi tränar på som vanligt. Stokes går också som vanligt och han har verkligen imponerat på de senaste träningarna. Det är så roligt när han och jag gör framsteg, trots hans ålder.

Geof gick hoppträning både i lördags och idag. I lördags var vi i Bjursås och det var verkligen nyttigt att få komma till ett större ridhus. Mycket som kommer fram då, bland annat att jag måste öva på att hålla honom rak och inte att han böjer sig hur som helst. Idag gick han klockrent när jag väl red som jag skulle. Han kanske inte har den bästa tekniken alla dagar i veckan, men han är en sån arbetsvillig individ och framförallt så har han blivit så lugn. Det är så roligt verkligen att kunna rida den hästen och utvecklas tillsammans.

Imorgon så ska jag försöka ta det lite lugnt tänkte jag då det har varit stressigt och mycket att göra de senaste dagarna. Jobbat 7-16, äta, motionera båda hästarna, duscha och försöka somna någorlunda fort så man får några timmars sömn. Lättare sagt än gjort. Godnatt!

 

Hur kan det vara så svårt?

Det går fortfarande inte att ladda upp några bilder. Riktigt less på det nu så ska nog se till att byta plattform för denna är inget jag kan rekommendera. Så tråkigt, men allting är bra med både mig och hästarna. Svullnaden på Geofs ben har nästan lagt sig helt och Stokes är i full fart som vanligt.

 

25 oktober

Kikar in här en sväng. Man kan fortfarande inte ladda upp bilder vilket bara gör inläggen tråkiga.. Jag vill ju kunna visa bilder från dagarna med hästarna och vardagslivet, men när inte det går blir allt så mycket tråkigare. Hästarna mår bra i alla fall, Stokes var på hoppträning idag och var så duktig. Han har verkligen varit så duktig de senaste gångerna. Det är så roligt att han har den inställningen. Geof har också gått några bra pass, men han kom in i tisdags med ett sår och benet var svullet, så han får vila tills det är över. Svullnaden hade gått ner idag vilket kändes bra. I övrigt är han samma glada prick som vanligt. 

Annars så knatar livet på som vanligt. Jobbet och hästarna är det som tar mest tid. Som sagt, det är sjukt tråkigt att försöka göra några bra inlägg när det inte ens går att få upp bilder. Jag har kollat med en kompis som eventuellt ska hjälpa mig flytta mitt domän till en annan portal, för jag är trött på for.me nu.

 

Blir så less

ÅH... Ingenting händer med denna bloggportalen, den är verkligen kass känner jag stundtals. Det tar flera veckor för dom att fixa problem och det är verkligen tråkigt när man inte kan ladda upp bilder här. 

Hur som helst så har denna veckan börjat väldigt bra. Klockan ringde vid sju imorse, inte av någon speciell anledning egentligen men jag tycker om att gå upp lite tidigare ändå för att inte tappa det tills de dagarna man ska gå upp till jobbet. Det är så lätt när man inte ska jobba en dag att man sover länge och då blir det lite kämpigt att gå upp till jobbet dagen därpå. Geof var lite varm i höger fram idag, inte allvarligt men longerade honom och såg att det tog emot lite. Pysslade om honom lite extra och hoppas att det lägger sig snabbt. Först tänkte jag att det kunde ha att göra med skoningen som va i fredags, men jag red i lördags och kände inget då. Vi får avvakta och se.

Runt lunch blev det en vända på stan. Var till banken och fixade mobilt Bank-ID till min nya telefon och sen även in på Telia för att köpa ett skal + skyddsglas. Träffade mamma och pappa sen för att äta lunch ihop. Alltid trevligt att kunna äta lunch ihop. Sen jag kom hem från stan har jag inte gjort så mycket, vilat en liten stund och ska snart åka till Stokes som idag ska longeras. Dessutom ska jag på bio ikväll och vi ska se Halloween. Usch, kommer få sova med tända lampor i hela lägenheten.

Hoppas ni får en fin måndag!

Blir tokig

Det går fortfarande inte att ladda upp bilder, vilket det inte har gjort på typ hela veckan nu. Blir så trött, då detta händer ganska ofta. Hur som helst, jag har bilder att visa er från vår lilla resa till Bollnäs, födelsedagsfirande och kanske lite presenter. Men, vi får ta det när det går att ladda upp bilder som sagt. Vilket är snart, förhoppningsvis.