emmylaursen!

Kategori: Munsboro Stokes

Stokes gör det han är bäst på

Vi åkte till Hofors för att ha roligt och göra det vi älskar- tävla. Blev lite sen med att ta ur han från transporten, så lite halvt hastig framridning men tog igen det på framhoppningen. Det var så få i klassen så jag hoppade knappt någonting på min höjd, utan det blev mest på höjderna under då jag var första d-ponnyn och de hann inte riktigt höja. Men, jag vet hur det är att stå på en framhoppning så man ska inte vara för hårda mot funktionärerna som gör ett bra jobb.

Men alltså ska vi prata om Stokes insats? Han gjorde verkligen det han är bäst på- hoppa. Den känslan jag hade idag har jag inte haft på ett tag, så det var riktigt roligt att hitta tillbaks till den. Jag såg till att han inte "somnade till" mellan framhoppningen och när man fick komma in på banan då han väldigt lätt gör det. Han stannade på ett hinder, då hade jag inte han mellan hand och skänkel som jag måste ha. Resten av sprången är jag nöjd med, speciellt två som blev superbra. Jag kände att jag fick igenom min förhållning men att han ändå behöll drivet framåt. Ett tidsfel drog vi på oss också då jag valde medvetet att rida långa vägar för att få optimal anridning. Tidsfel är inget som jag lägger speciellt mycket vikt på, känslan är alltid viktigare för mig.

Jag är däremot besviken på överdomaren för dagen. Jag irrade runt i cirka en halvtimme efter henne och jag såg aldrig en skymt av henne. Hon hade inte kommit till platsen när klockan var 08.35 (25 minuter kvar tills tävlingen ska börja) så då gav jag upp. Jag hade en fråga angående bettet jag red på, det från Beris om det var okej att tävla ponny på. Jag och en tävlingsledare tolkade TR så gott vi kunde och hon godkände att jag red med det. Hade någon någon invändning om det skulle jag hänvisa till henne. Besviken på överdomaren som inte var där i tid och kunde hjälpa till.. 

En bra dag och en duktig ponny! Det ska firas med mycket sömn inatt. Haha, love it. Kram på er

Äntligen försvann den

Min fina älskade ponny. Herregud va vi har varit med om saker tillsammans. Jag har ramlat av, vi har gjort katastrofalt dåliga starter tillsammans med fruktansvärt bra. I fem år har jag snart ägt honom och oj säger jag bara, så mycket som han har lärt mig. På senare år så jag haft en brutal prestationsångest och för att göra bra resultat så har jag bara haft en ponny. Alltså, hur ska jag förklara detta utan att det ska bli fel. När jag bara hade Stokes så kände jag att allting hela tiden var tvungen att gå bra, för han var min enda chans att visa att jag och vi som ekipage faktiskt är duktiga.

Nu när jag har Geof så har all prestationsångest släppt, mer eller mindre helt. Jag känner liksom att om det går åt skogen, så har jag en andra chans och de är Geof. Det blir inte samma press att prestera på Stokes, trots att jag älskar att tävla mer än något annat. Det blir så mycket mer avslappnat och lugnt, i och med att jag känner att Geof är min framtid. Stokes kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och nu spelar de ingen roll för mig om vi rider en pay n jump på 70 cm eller en regional L:B. De är värda lika mycket, vilket de inte var förut om jag ska lägga handen på hjärtat.

Det jag egentligen ville få fram är bara att allting går så mycket bättre med Stokes nu för att jag inte har någon prestationsångest. Ingen alls och det är helt underbart. Allting är bara roligt nu. Som terrängträningar till exempel, det är ju det roligaste både han och jag vet!

Dagens träning

Hej på er! Hoppas att er söndag är bra och att ni har en del roliga saker planerade för kvällen. Igår hade vi en hel del att göra, därav den dåliga uppdateringen. Vi var och kollade i stallet som Geof ska stå i, jag var på avslutning med jobbet och vi hann även med lite annat. Men som sagt, idag var det terrängträning och oj va Stokes va pigg. Jag hade däremot inte förväntat mig något annat eftersom han blev rakad igår och då brukar de få lite extra energi.

Han var så himla duktig, hoppade allt som jag styrde på och till och med så vi hoppade de stora uthoppen idag. Riktigt duktig ponny! Det är så roligt att bara åka ut och träna terräng för det ger en liten boost i självförtroendet, i och med att han bjuder så mycket och verkligen vill hoppa. Jag red på pessoa idag som är väldigt skarpt, men pelhamet tar han bara tag i och sticker. I terrängen om någonstans så lär man ha lite kontroll ;) Är verkligen supernöjd med dagens träning så imorgon ska jag nog bara longera han lite.

Ikväll ska jag och Emil ut och äta, sen ska vi nog åka och kolla på nån brasa eller lite fyrverkerier. Det märks! Hoppas att ni får en fin kväll med nära och kära 

 

Dressyrponny nästa?

Dressyrträningen i måndags var (precis som alla andra träningar för Hasse) väldigt bra och det är så roligt att känna framsteg. Stokes är hur fin som helst nu i skritten och traven, men har fortfarande väldigt svårt med galoppen. I höger varv går allting som en dans, men i vänster varv så låser sig han lite. Det går bra om man rider honom rak, men minsta ställning till vänster så bara viker han sig. Även equiterapeuten har sagt att han är lite spänd i vänster bak och det visar sig som sagt väldigt tydligt när man rider. Därför jobbar vi på med det och stretchar efter varje pass som har varit lite mer krävande.

Han är en häst med mycket personlighet, vilket betyder att när han tycker att det blir jobbigt eller svårt så säger han ifrån. Men jag kan inte klandra honom, han använder muskler som han inte använt på ett tag och då är det klart att det blir jobbigt. Det viktigaste är bara att man är stabil och inte glappar i tyglarna så man tappar bakbenen. Överlag så känner jag framsteg både i dressyrsadeln och när jag är ute och rider. Han har betydligt enklare för att jobba i traven men som sagt, det behövs arbete i galoppen.

*Note to myself är att lägga ner handen mot manken för att kunna ge ännu med stöd i handen och inte röra den så mycket. 

I övrigt så är det så himla kul bara att vi har fått en bra tränare till klubben så jag kan ta mig dit även fast om inte mamma är hemma och kan köra med transport. Det är verkligen guld värt och att det dessutom är en tränare som har en sån lugn och klok filosofi. Ingenting går att stressa fram. Första passet jag red för honom så skrittade jag och gjorde mest halter för att Stokes skulle släppa efter. Inte ett endast galoppsteg, men det är det som jag gillar så mycket med Hasse, att allting får ta den tiden de tar.

Jag och min lilla (dressyr)ponny i slutet av 2014.

Svar på frågestunden

Q: Vart ser du dig själv om fem år?

A: Om fem år är jag 23 år och ska fylla 24. Vad kan jag syssla med då tro? Hästarna är en självklarhet och har alltid varit det. Jag kommer troligtvis bo i en lägenhet eller i ett hus. Personligen skulle jag föredra att köpa hus med gård så att man kan bygga stall eller renovera så jag kan få det ;) Lite krav måste man få ha! Jag kommer förhoppningsvis jobba med något som jag känner är intressant och eventuellt pluggar jag samtidigt, då på distans.

Q: Ångrar du något i ditt liv?

A: Självklart finns det saker jag ångrar. Onödiga bråk och att man inte bara kan säga vad man känner så man slipper massa onödigt tjafs och liknande. 

Q: Hur länge har du haft hästen?

A: Jag har haft Stokes i snart fem år. Den 1 juni 2012 fick jag honom.

Q: Tycker du det är okej att rida med alla bett? Med tanke på att du rider med pessoa.

A: Jag resonerar såhär: du ska rida på de betten som du anser att du kan hantera. Både pehlam och pessoa är starka bett, det ena ett hävstångsbett och det andra ett hissbett. Jag märkte efter ett tag att han inte tyckte om pehlamet vid uteritt och därför bytte jag. Jag har provat att rida på pessoa förut och jag tycker att han fungerar bra på det, speciellt vid uteritter när han kan bli stark. Det betyder dock inte att jag sitter och sliter i honom helt hejdlöst. Snarare motsatsen, jag kan rida mjuk och försiktigt i och med att det inte behövs några större förhållningar på ett sådant skarpt bett.

Q: Om du skulle få beskriva din häst med tre ord, vilka skulle det vara? :)

A: Matglad, gosig och lyckopiller!

Det lilla extra

Jag tycker om att skämma bort min ponny eller ja, jag vill egentligen bara att han ska ha det så bra som möjligt. Därför får han bland annat besök av equiterapeuten någon gång om året och även gosa i sitt back on track täcke innan ridning. Jag tycker personligen att det är superviktigt att man verkligen tar hand om sina djur, självklart efter sin förmåga och ekonomi. Linn Strelin provade för ett tag sedan "spiktäcket" på Oprah och det är samma princip som att vi ligger på en spikmatta. Undrar om Stokes skulle tycka om det? ;)

Holst Horseworks foto. Holst Horseworks foto.

Nu blev det jobbigt

Dressyrträningen igår finns det egentligen bara ett ord för: wow. Han var så otroligt fin men jag märker att det är verkligen jobbigt åt honom, men han kämpar på så himla bra. Vi börjar varje pass med att göra mycket halter och igångsättningar med fokus på att han ska slappna av och ha framåtbjudning. I början är han lite stel, tycker det mesta är jobbigt och spänner sig i nacken. Efter ett tag börjar han däremot slappna av och man märker att han börjar bli varm i kläderna.

I traven så har jag rätt svårt för att kunna få honom jämn på båda tyglarna. Jag har lättare mer i den vänstra tygeln, oavsett varv. Detta är någonting som ska tränas bort, så är det bara. Ibland blir det bättre och det är det vi ska fokusera mest på nu. Idag tog vi lite galopp, inte mycket men lite. Kände att jag red mycket bättre då, hade en stadigare hand som i traven lätt blir lite ostadig. Därför är det så bra att jag har börjat lägga ner den och bredda handen något. Enbart för att den ska bli stabilare.

Man märker också när Stokes verkligen får jobba för då går han ner sig i tempo, vilket är helt förståeligt. Lite långsammare (oavsett gångart) men jobbar på så himla fint. Jag måste då vara på honom lite med innerskänkel och det gillas inte alltid av honom. Därför är det viktigt att det är en balansgång av hur lång man kan pusha honom. Det gäller helt enkelt att veta när det är nog. Men som sagt, nu tränar vi vidare och en stor stjärna till min "lilla" ponny!

 

Käraste Animo gör det igen! Dessa gråa köpte jag under GHS i år. Detaljerna <3

Athos & Stokes

Vecka 12 så åker jag på en pay n jump i Svärdsjö med både Stokes och Athos. Om allting går ihop som sagt så tar jag med mig Stokes och om de passar in i all planering. Här har ni en film sen jag var i ridhuset med de båda. Även första gången som jag hoppade Athos så det var godkänt tycker jag ;)

Om det bli så att jag kommer iväg med båda två så går nog Stokes 80 cm bara och Athos 100cm.