emmylaursen!

Finally helg

Godmorgon! Satt och skrev det förra inlägget imorse. Kände att det blev riktigt bra faktiskt :) Fick med det jag ville, eller ja, annars hade de blivit typ 1000 sidor långt, ingen orkar med sånna inlägg. Haha, mitt kanske känns som att de är så långt men de är det inte ;)

Har lyckats tugga i mig lite frukost, ska åka till stallet snart för att sen ta bussen till stan och träffa Paow och shoppa kläder :) Ska bli kul att få in lite nytt i garderoben, känns som att det kan behövas. Rensade ur den för nåndag sen, och nu har jag liksom inget att ta på mig till skolan. Alltså verkligen ingenting, hemskt... Så ska in och fylla på den lite och bränna pengar :D

Om jag ska va inne i stan till halv ett såborde jag sätta fart nu, ska även äta lunch innan stan :) En del att göra ändå, men vi hörs senare!

Lana Del Rey! ♡

Blogpost about my life

Satt och tänkte förut hur jag har förändrats genom åren. Herregud va saker som har hänt i mitt liv har påverkat mig. Om man tänker på mig som liten så var jag nog inte den populäraste tjejen, men jag hade kompisar. Jag har alltid hållt på med sport, tex fotboll, innebandy, segling. När man är liten så ser man ju upp till föräldrarna och man vill bli precis som dom. Jag ser fortfarande upp till dom, men såklart så säger man ju emot istortsätt allt dom säger nu, som den tonåringen man är.

I skolan så har jag alltid haft det väldigt lätt. Matte, de ämne som flest misslyckas i, har jag tyckt varit roligt hela livet. Massa siffror, funktioner och ekvationer, love it. Många tror ju att jag är konstig, men alla har vi något vi tycker om i skolan, om de så är matrasten. Jag kan inte påstå att jag har varit mobbad som liten, men i och med att jag har alltid varit den som är lite större, alltså längre och så, så har ju folk sagt vissa saker. När jag var liten var jag väldigt bra på att slå ifrån mig sånna saker, jag brydde mig inte så mycket om det.

När man kom upp i högstadiet så var det som en helt annan värld. Plötsligt skulle man klä sig på ett sätt, vara 185 cm lång och en smal som en sticka. Lång var jag ju, men jag var väldigt vältränad så jag hade musklar på kroppen. Vilket gjorde att jag avr ingen sticka direkt. Sen tillhör ju tonåren också, såklart, kärlek. Det som krossar flest människor, men som också förenar oss. Jag skrev faktiskt en uppsats om det i nian, som jag fick ett A på. Jag tror faktiskt att den enda anledning till att jag kunde få det betyget var för att jag la ner allt på den. Skrev om upplevelser, tankar, åsikter och massa personligt.

Jag träffade en kille för ett tag sedan. Han var en kompis bror. Eftersom jag känt honom hela livet då jag har spelat bandy med honom och så, så kändes det väldigt konstigt att börja få känslor för honom. Men, det är ju ingenting man kan styra över. Vi började skriva med varandra, sågs i skolan och lite sånt. Sen när vi hamnade i en relation så fick jag en känsla av att han inte gillade mig då han aldrig ville träffas, trodde jag. Jag blev väldigt lätt arg på honom när han kom med sina ursäkter, men jag var inte alltid den bästa heller. Till slut kändes det som att vårat förhållande var på botten, fanns inte så mycket annat att göra. Jag säger inte att allt fel var hos han, för det var det inte. Han är en jättetrevlig kille. Men allting blev bara fel från början, det var ingens fel. Det blev bara fel.

Men när någotsånt här händer en så blir man ju lite tillbaka dragen, vill helst inte träffa andra osv. Då hade jag (och har än idag) underbara kompisar som hjälpte mig upp igen. Jag träffade Martin uppe på SM i Umeå, och jag kände bara hur allting stämde, på en gång. Jag gav tyvärr aldrig den förra killen en riktigt anledning till varför jag lämnade honom, eller varför jag inte ville prata med honom. Jag kände bara att det fanns inget att säga, visst, elakt kan vissa tycka, men det var verkligen så jag kände. Idag är vi inte kompisar, men vi har inget problem med varandra heller. Vi bara accpeterar att båda vandrar på denna jorden.

Martin och mina allra bästa vänner kan vara det mest värdefulla jag har. Och min ponny, såklart. Men dom kan man gå till när det är något, what ever. Dom lyssnar alltid, finns alltid för en. Vi är fyra tjejer som gör typ allt tillsammans, jag, Clara, Mariam och Paow. Världens underbaraste gäng skulle jag vilja säga. Martin är också bland de bästa som har hänt mig, verkligen. I 8 månader har han snart lyckats stå ut med mig, haha. Nejdå, men han är så snäll, ärlig och jag kan inte ens sätta ord på de som finns mellan oss. Vi har en lång tid framför oss.

Allting som händer i livet brukar man ju säga att det händer av en anledning. Om jag inte hade fått lite elaka ord mot mig så hade jag inte varit lika säker på mig själv som jag är idag. När jag lämnade killen, så kände jag mig hemsk, tro mig. Men jag visste samtidigt att jag hade träffat Martin av en anledning, det var inte bara slumpen. Allt som har hänt i mitt liv har påverkat mig till den tjejen jag är idag som sitter bakom dataskärmen och skriver detta. Jag är en stark tjej (kanske inte fysiskt, men mentalt), väldigt omtänksam eftersom jag gått igenom mycket själv och därmed vet att alla har en egen historia i sin ryggsäck som man kanske inte berättar på en gång. Väldigt social är jag också, tycker om att träffa nya människor och skaffa nya kompisar. Jag är duktig i skolan och har en väldigt stor framtidsdröm. Jag vill bo en flott villa, ha 1-2 barn och vara gift. Jag vill jobba på ett företag och tjäna fett med cash. Det skulle vara ultimat och jag vet att man tar sig inte dit gratis eller utan slit. Men jag är beredd att ge 110% för att kunna leva ett bra liv. Samma sak med ponnyn, det kanske inte går AS bra nu. Men jag tar mig framåt, sakta men säkert blir vi mera samspelta. Jag ser hellre att jag får 29 fel än att det står ute. pågrund av att han stannar. Då tar jag hellre två stopp, en rivning och massa tidfel. Det spelar ingen roll, för vi tar oss framåt, sakta men framåt går det.

Nu kände jag att detta inlägget blev väldigt, väldigt långt. Men det behövde komma ur mig och eftersom detta är min blogg, min dagbok som handlar om mig, så tyckte jag att det var dags att dela med mig av min historia. Så snälla, kom ihåg det, att alla har en egen historia att berätta.

Glädjen rusade genom kroppen

Ikväll blev det ett pass igen på banan. Körde lite markarbete, som gick så himla bra. Fick till och med höra från Mats "hemskt bra ridet". Det är sånna småsaker som gör att man fortsätter. Att man sitter upp varenda dag, i ur och skur och gör samma sak, over and over again. Långtråkigt, maybe. Men de har hjälpt mig sjukt mycket! Idag var det nästan perfekt genom hela passet. En sån känsla kan man leva på länge.

Så jag är riktigt nöjd över hur han gick, hur vi var samspelta och allting bara fanns där liksom. Känslan, takten, trycket, viljan framåt, ALLT. Min ridning var grym, en stjärna till mig. Lite ego måste man få vara nångång, en liten självöfrtroendeboost liksom.

Tänkte kolla på lite serier och måla naglarna, bara ta de lugnt. Eftersom jag är ledig imorgon ;) HAHAHA, skulle kunna säga de hur många gånger som helst ;)

 

Trött i huvudet

Skoladagen idag var helt okej alltså. Började dagen med att gå och hämta ut datorerna. Vi hade ett hål på 2,5 timme, som var hur skönt som helst då man kunde starta upp datorn i lugn och ro tills nästa lektion. Jag och tjejerna gillade inte riktigt lunchen som serverades så vi drog till Max. Erika spillde cola på sina vita byxor, höll ju på att dö av skratt. Hon bah "ja, det här är så mig i ett nötskal". 

Ska iaf åka till stallet snart och rida lite markarbete på banan. Och vet ni vad det bästa med idag är? ATT JAG TAR HELG IDAG. Damn va jag älskar de. De enda två fredagarna jag har haft i skolan har jag varit ledig. Så tänk när jag ska gå en hel skolvecka, kommer dö alltså. Men, jag har även tänkt på ett jävlans bra inlägg jag ska skiŕiva ikväll, lite små deep sådär.

Puss

 

Sista dagen innan helg

Godmorgon. Jag tar ju som sagt helg imorgon, då det skulle vara demostrationer på torget och då ville inte de centrala skolorna ha oss där. Så vi fick förhandla lite med lärarn sen var de klart ;) Funderar på att åka buss imorgon till Borlänge och kolla på Hööks, men vi får se :) Kommer inte åka till Martin i helgen iaf, då han ska till Sälen... Men aja, sånt är väl livet.

Ska se till att kämpa idag då, dagen är ganska lång men vi har en långrast också så då kan sitta och hålla på med datorn. Vilket troligen vi kommer göra ;) Finns liksom inte så mycket att göra annars ;)

Ska gå och äta frukost nu, men vi hörs sen :)

Råttjägarna

Va till stallet och red och sen åkte jag upp till ridklubben och gjorde iordning alla papper/kvitton tillsammans med Johanna. Kändes bra att få ordning på allting nu så de inte är något som ligger och segar som aldrig blir gjort :)

Har funderat vad jag ska göra på fredag också, när jag är ledig. Jag tror att jag ska åka till Borlänge och köpa min efterlängtade Spooksväst :D Vill verkligen ha en ny, ska slänga min gamla då den är verkligen utsliten. Funderar vad jag ska göra med resten av pengarna också, mamma tycker att jag ska spara dom. Fast asså jag har ju lite problem med det, så kanske inte ;) Haha, vi får se vad jag gör med dom. Är lite sugen på att köpa ett par till Animoridbyxor, men vi får som sagt se :)

Ska kolla klart på Råttjägarna nu, sen duscha och kanske prata en stund med Martin. Börjar vid klockan halv nio imorgon och får min skoldator! Yeeaaah